När jag vaknade denna morgon så kändes det som om jag helst skulle vilja dra täcket över ansiktet och bara ligga kvar i sängen. Varje led i min kropp värkte och var stel och orörlig. Men jag är ju inte den som ger mig utan upp och hoppa och ta cykeln till brev lådan blev det första för att försöka mjuka upp mina rörliga delar i kroppen. Väl hemma igen så stod fruktosten på bordet och jag satt där och åt och kände irritationen växa inom mig, just för att jag inte kan göra det jag vill-

När frukosten var avklarad så kände jag mest för att krypa ner i sängen eller sätta mig i en solstol och bara ta det lugnt, men samtidigt vet jag ju då att det inte blir bättre utan tvärtom sämre med mina stela leder, så jag beslutade mig för att ta tag i Qlings päls, den var inte alls ren, han älskar ju att vara under huset och vad det fanns för tovor vågade jag inte ens tänka ¨på. så jag tog tag i detta, ställde killen på trimbordet och gick igenom hela honom med kam och karda, tovorna var lätträknade så det var ju skönt, men pälsen kändes allt annat än mjuk och följsam.. Riggade upp en stol och en badbalja i duschen, kände att kroppen inte skulle palla med att stå böjd. Hunden blev tvättad, schamponerad och balsamerad, vattnet var mörkt och smutsigt och jag insåg verkligen att han inte var i bästa skick, men när allt var klart så var han som vanligt vackert bit men den böljande päls.

Efter detta blev det en tur till macken för att spela på hästar, då träffade vi Lasses syster och svåger, de var nu på hemresa efter att ha varit här en vecka.

Hem igen för att få lite i magen-

Sen blev det att vi gick upp för att kolla på ungdomarna som springer Hornsjön runt, de springer förbi oss uppe på allvaret och man ser ju rätt snart hur mycket de kommer att orka.  

När alla ungdomarna hade sprungit förbi och vi tänkte gå ner igen till vår tomt så såg jag en flicka i 12-13 års åldern som kom gående i lugn takt, jag gick emot henne och frågade hur hon mådde, hon började gråta och sa att hon hade jätteont i magen och att hon hade varit tvungen att stanna och kräkas.. jag tycket inte att hon skulle fortsätta, alla andra var långt före henne och låta en tjej gå ner ensam i skogen och den tunga sanden kändes inte alls bra, så jag frågade om hon ville gå tillbaka till startplatsen, hon sa jag och jag visade henne en snabb väg tillbaka.

Gick ner igen och tog en liten svag drink. Klockan 17.00 skulle det stora loppet gå och det ville vi se från starten. Lasse tog några hundar och våra stolar, jag tog min cykel och så begav vi oss till startplatsen.

  Så gick starten med ca 500 löpare som skulle ta sig 1 mil och 11 kilometer i en mycket tung terräng.. att sedan se dem komma in igen oftast helt slut men glada att de klarat banan är underbart.

David ´Nilsson blev 1:a iår , men en rekordtid på 37 minuter.. När även första tjejen hade gått i mål efter 47 minuter så begav vi oss hem igen.. Jag gjorde en grekisk sallad och så drack vi ett par glas vitt  till detta.

Ja dagen som började rätt så dåligt lyckades jag ändå vända till till bästa.

Ia