Även denna morgon började med att jag knappt orkade ur sängen på grund av denna förbaskade förkylning. Men bara jag kom upp och hade satt mig på cykeln och i sakta fart tagit mig till brevlådan så började det kännas lite bättre.

När jag kom tillbaka så var det dags för frukosten och det blev bara en macka från gårdagens matsäck som var kvar och så kaffe förståss.

Sen fick jag för mig att byta vatten i hundpoolen, den hade ju stått stilla nu i två veckor och vattnet var rätt så grönt fast jag direkt klorade om detta när vi kom.

När den var tom så tog det ytterliggare ett par timmar innan den var fylld med sina 3000 liter och hundarna kunde få börja bada igen.

Så vi hann med att åka upp till sopstationen och lämna av lite skräp. Handla behövde jag inte denna dag utan bestämde mig för att ta av kycklingen jag hade i frysen.

När vi kom hem så gick jag in för att ta fram något till lunch och det fick bli av det som var kvar sedan gårdagen.

Först i var naturligtvis Yra, som simmade runt och mådde som den lilla prinsessa hon är.

Men snart var även Lycka i.

Sen vill även Lycka äga poolen ensam ett tag,

Snart hade även Nemo tagit sig i och nu blev det simmande av för dem alla tre ett bra tag innan både  Yra och Nemo klev upp, som vanligt var det Lycka som blev längst kvar i poolen.

Lasse tog fram gräsklipparen och började klippa rent där han inte varit igår-

Men baksidan fick han inte klippa för mig, tycker att dessa fina blommor ska få blomma ett par dagar till.

Dagen gick och jag vet inte hur många gånger jag var framme vid poolen för att kliva i, men med min envisa förklylning vet jag inte om det är så bra.  Lasse gick in och tog sig sina middagsvila och jag tänkte att jag lägger mig på min madrass i poolen och bara kopplar av.  Men jag vågade inte detta för rätt som det var hade jag säkert varit i.  Men att ligga och guppa på madrassen i solskenet var ett måste, så jag tog min madrass och la mig i hundarnas pool i stället.

Alla var så duktiga och låg snällt och stills runt poolen och lät mig vara i fred.  Men så fort jag hade tagit madrassen ut poolen så var Lycka i.

Middagen hade jag planerat och vi skulle vänta att äta tills jag hade sett på Glamour. Lasse skulle ha stått vid grillen men jag bestämde mig för att göra en inbakad kycklingfilé med gorgonzola i stället och då fick det  bli ugnen.  

Lasse sa att det var supergott och vilka smaker sa han.  Själv kände jag det som om det bara var luft jag åt, hade nu både tappat smaken och lukten.

Vi satt kvar ute till strax före 21 och spelade lite kort.

Någon direkt TV blev det inte för mig, gick och la mig nästan direkt när vi kom in och tänkte att jag skulle försöka vakna utsövd och frisk på morgonen.

Ia

 Även denna morgon började med att jag knappt orkade ur sängen på grund av denna förbaskade förkylning. Men bara jag kom upp och hade satt mig på cykeln och i sakta fart tagit mig till brevlådan så började det kännas lite bättre.

När jag kom tillbaka så var det dags för frukosten och det blev bara en macka från gårdagens matsäck som var kvar och så kaffe förståss.Sen fick jag för mig att byta vatten i hundpoolen, den hade ju stått stilla nu i två veckor och vattnet var rätt så grönt fast jag direkt klorade om detta när vi kom.När den var tom så tog det ytterliggare ett par timmar innan den var fylld med sina 3000 liter och hundarna kunde få börja bada igen.Så vi hann med att åka upp till sopstationen och lämna av lite skräp. Handla behövde jag inte denna dag utan bestämde mig för att ta av kycklingen jag hade i frysen.När vi kom hem så gick jag in för att ta fram något till lunch och det fick bli av det som var kvar sedan gårdagen

Först i var naturligtvis Yra, som simmade runt och mådde som den lilla prinsessa hon är.

Men snart var även Lycka i.

Sen vill även Lycka äga poolen ensam ett tag,

Snart hade även Nemo tagit sig i och nu blev det simmande av för dem alla tre ett bra tag innan både  Yra och Nemo klev upp, som vanligt var det Lycka som blev längst kvar i poolen.

Lasse tog fram gräsklipparen och började klippa rent där han inte varit igår-

Men baksidan fick han inte klippa för mig, tycker att dessa fina blommor ska få blomma ett par dagar till.

Dagen gick och jag vet inte hur många gånger jag var framme vid poolen för att kliva i, men med min envisa förklylning vet jag inte om det är så bra.  Lasse gick in och tog sig sina middagsvila och jag tänkte att jag lägger mig på min madrass i poolen och bara kopplar av.  Men jag vågade inte detta för rätt som det var hade jag säkert varit i.  Men att ligga och guppa på madrassen i solskenet var ett måste, så jag tog min madrass och la mig i hundarnas pool i stället.

Alla var så duktiga och låg snällt och stills runt poolen och lät mig vara i fred.  Men så fort jag hade tagit madrassen ut poolen så var Lycka i.

Middagen hade jag planerat och vi skulle vänta att äta tills jag hade sett på Glamour. Lasse skulle ha stått vid grillen men jag bestämde mig för att göra en inbakad kycklingfilé med gorgonzola i stället och då fick det  bli ugnen.  

Lasse sa att det var supergott och vilka smaker sa han.  Själv kände jag det som om det bara var luft jag åt, hade nu både tappat smaken och lukten.

Vi satt kvar ute till strax före 21 och spelade lite kort.

Någon direkt TV blev det inte för mig, gick och la mig nästan direkt när vi kom in och tänkte att jag skulle försöka vakna utsövd och frisk på morgonen.

Ia

Klockan är nu 05.30 och jag har precis stigit ur sängen. Natten har inte alls varit rolig på grund av min förkylning som gör det både svårt att andas och så hackhosta på det. Men det är inte ofta jag blir sjuk, så det är nog bara att bita ihop och glädjas åt dagen i ca 6 timmars bilfärd till Öland.

   Så var vi återingen på gång för att fara till vårt smultonställe.  Resan började vid halv nio på morgonen, först blev det en avstickare till bensinmacken och sen var vi på väg i regn och rusk.

Ett och annat hinder var det på vägen, denna polisbil hade tydligen bestämt sig för att ligga bakom husvagen och gjorde inga försök att köra om. Men vi orkade inte ligga där utan tog tillfället i akt när det blev dubbelfil fast vi var tvugna att öka hastigheten mer än den tillåtna för att komma förbi.

Vi hade inte kommit så lång förrän det var en lång kö och folk var irreterade och gjorde idiotiska omkörningar, när vi äntligen nådde fram till hindret så var det en äldre kvinna som satt och körde i 55 km på denna 110 väg.

Rastade som vanligt vid vårt ställe vid Ålem

Alla hundarn fick varsin snabb kisspaus och vatten att dricka.  Det var rätt fullt på rastplatsen och det finns väl alltid sådana som tittar snett på oss när vi tar ut 8 hundar ur bilen.

Fick i år varsin macka  och lite kaffe innan vi fortsatte.

Väl över bron så känner man sig hemma i alla fall och nu var det bara att tuta och köra, klart att det var en del hinder på vägen med köer, men det gick rätt smärtfritt.

Kom fram nästan precis i den tid som GPS:en hade angivit redan på morgonen.

Hem och packa ur bilen och få gräset klippt var något som vi ville göra innan det blev en tur till Löttorp.

Hade bara öppnat grinden och alla hundarna var yra av glädje när de fick springa in och göra vad de ville. Yra hon hade inte glömt att det bästa som finns är deras pool, vi hade lagt över poolskydd med detta hade blåst av på ena sidan och det räckte för att Yra skulle slänga sig i poolen och man såg hur hon njöt.

Kollade snabbt vad vi hade i frysen för att se om det fanns någon middagsmat, hittade ett paket med kroppkakor och detta fick det bli denna kväll.

När jag skulle sätta igång vår rauter så fungerade den inte och jag ringde till Telia för att få hjälp.  För det första så var det svårt att höra vad han sa och för det andra så ville han inte lyssna på mig utan pratade bara på om vad jag skulle göra, men det bästa var att åka till närmaste Telia affär, vilket var uteslutet eftersom han sa att det var bra om vi var där inom 10 minuter, men 10 mil och 10 minuter går liksom inte ihop.  Han började då med att säga att jag skulle reserta rautern, vilke jag då gjorde.  Sen säger han att jag ska lägga in min pinkod.  Jag berättar att vi har igen pinkod till denna. Jo då det måste du ha säger killen.  Jag förklarade att när vi köpte denna i Teliabutiken i Skärholmen så tog hon ut kortet och tog bort koden för att i skulle slippa ha denna om det blev något fel.  Men detta ville inte killen höra på utan säger att nu när du har reserat  så är allt borta och då fungerar den inte, men i kan åka till ett internetkafé och återställa den med din dator.

Kände krypningar i hela kroppen och sa bara att jag orkar inte prata med dig mer, får ta tag i detta under morgondagen.

Senare på kvällen när vi satt ute och hade ätit så tog jag fram min mobil och gick in på Telias sida och kollade på den router vi har. Där fanns en instruktion om hur man skulle gå tillväga för att starta upp denna och jag gjorde som det stod och det tog nog inte ens 5 minuter så hade jag allt igång. 

Det kändes skönt, visst hade jag kunnat låta mina datorer och annat stå ett par dagar men, men.

När klockan var ca 21.00 skulle vi ta in hundarna. Ropade på dem, sex av dem kom direkt, men inte Qling som sprang och gömde sig under huset och Yra kände tydligen för ett kvälldopp för hon tvärvände och sprang ner till poolen.

Objudna gäster hade vi även i massor, flygmyror överallt och så en genomsur Yra på matbordet.

Hon var nog lite sur när hon inte fick krypa upp i soffan till mig utan fick snällt stanna i hallen tills hon var torr.

Qling han kom krypande vid 22-tiden och hade väl då insett att det var ingen idé att inte lyda.

Lasse kokade kvällste och la i både honug och Whisky i denna för att jag skulle kunna få känna mig lite bättre. Men svetten rann på mig, huvudet värkte och mest av allt hade jag nog velat lägga mig i sängen, men jag hade börjat se på Irene Huss och ville inte missa slutet, så där låg jag i soffan med en del av hundarna fram till filmen var över.

Vet inte vad klockan var, men helt plötsligt så lystes hel rummet upp av strålkastare från bil, inget man är van med här nere i skogen.  Snart hörde vi skall från skogen och flera skott..  Förstod att det var någon som var ute på bockjakt. Klart att Qling hörde detta och satt igång och skälla av skotten, men som tur var brydde sig inte någon av de andra hundarna.

Hörde skall från stressade bockar och flera skott innan jag somnade om igen.

Ia